Bland andra mindre berättelser från L. Ron Hubbards karibiska filmexpedition, var en kväll han tillbringade i San Juans hamn i Puerto Rico, där han hörde historier om vaskningsguld i Puerto Ricos inland. Lägg till sådana historier det faktum att denna första Karibienresa slutligen blev ett dyrt kapitel för honom, och att hans far länge hade drömt om att utöka sin löjtnantslön med en gruvspekulation och lite investeringskapital från likasinnade officerare. Tillsammans är det här de förutsättningar för L. Ron Hubbards andra resa till sydliga breddgrader.

Expeditionen inleddes i början av hösten 1932, då man såg L. Ron Hubbard ”när han letade guld i kölvattnet efter conquistadorerna”, medan han avledde vatten i inlandsälvar och genomkorsade ön på jakt efter det gäckande guldet.

”Det var fruktansvärt hett och vi var dyblöta mesta tiden”, skrev han i en senare redogörelse, och allt var förgäves redan från början. Ett sådant vågstycke utmanade också betydande faror, som t.ex. den händelse som senare återgavs i tidskriften Argosy – där L.Ron Hubbard bokstavligen begravdes levande när han pressade sig igenom en övergiven gruva.

Trots att han inte fann den legendomspunna malmådern med guld, blev satsningen verkligen lönsam genom inmutningar av områden med kisel, mangan och flera andra mindre värdefulla metaller. Inte bara det, men det var den första fullständiga mineralogiska undersökningen av Puerto Rico under USA:s förvaltning.

Men kanske viktigast av allt, L. Ron Hubbard utförde även en hel del etnologiskt arbete i de inre byarna och bland den infödda bergsbefolkningen – särskilt mot bakgrund av deras blandning av katolicism och voodoo, kallat espiritismo.

När det gäller hur detta arbete spelar in i L. Ron Hubbards större upptäcktsresa till Dianetik och Scientologi, finns följande utdrag från ett brev till en vän i december 1932, författat inifrån den egendomliga inre delen av ön:

”...hur kan vi förstå det som finns utanför oss, när vi knappt inser vad som pågår inom oss?”